Hold the line
Idag är det precis ett år sedan jag flyttade omkring 400 km från min hemstad, en stad där jag spenderade mina barn – och ungdomsår. För precis ett år sedan var det en fredag och och jag satt inne i ett rum med stora fönster. Vid bordet där jag satt fanns det papper och pennor som räckte för att klara av att skriva färdigt tentan. Den sista salstentan jag gjorde för distanskursen som studerades då. Sedan satte jag mig på cykeln och for hem den korta biten som var kvar. Från natten innan hade jag varit helt uppspelt över allt det nya som skulle ske, utan att riktigt fatta vad det var som jag gjorde. Jag FLYTTADE hemifrån, till en stad som det tar ungefär 6 timmar och resa till om inte lite mer. Men det har varit värt varenda liten resa, var enda sittande mil på bussar, tåg och i bilar! Jag trivs verkligen, som jag sa en annan gång, så finns det så underbara människor här och det är de som förgyller tillvaron lite till!Om man tänker hur fort ett år egentligen är så hinner man ändå med så otroligt mycket! Jämfört med ett helt liv är ett år inte speciellt mycket, men samtidigt en väldigt lång period!
Genom de tiderna som vi har gått igenom har förändringar varit en ständig följeslagare, kanske en skugga som vi inte riktigt kan eller vill se. Men förändringarna finns alltid runt omkring oss! Även jag har förändrats, till viss del kanske jag vet men ändå inte. Finns inte riktigt något jag kan sätt fingret på men det ”känns” som sagt i luften.
Alla erfarenheter sätter sina spår och skapar nya tankesätt hos oss. Vi lär oss ständigt nya ting som gör att vi får en annan syn än den vi hade innan.
Nu sitter jag inne på mitt studentrum och drömmer mig bort till en tid som har varit och önskar ett vi kunde spola tillbaka tiden igen, bara för att få uppleva tiden som noll och etta igen, börja om från början med alla de förväntningarna som man hade. Men nu har studierna hållit på under ett års tid och två år har vi kvar för att sedan se vad som händer med livet.
