Många små
Some kind of resolution
Med tiden kommer ofta sanningen upp till ytan men alla är inte alltid med på det och väljer då att vända ryggen till bara för att det är lättare. Men lättare för vem?
Med ålder kommer mer visdom och större frågor som man vill ha svar på. Men även dessa frågor beror också helt och hållet på vad vi varit med om, vi kommer ständigt att bära med oss den så kallade ryggsäcken. Den vilar tungt på våra ryggar utan att flytta på sig, men även den blir lättare ibland!
Jag pratar mycket om minnen, men det är som en del av mig och vad som får mig att gå. Som bensin är för en bil. Ibland kan vi lura oss själva och gå en bit till men till slut tar det stopp och vi behöver något annat. Jag pratar också en del av vädret men det är en version av drivkraft för mig, är nog alldeles för lättpåverkad av min omgvining. Behöver solsken, vackra kulörer i vindar och det som ögat väljer att se. En sån där tänkare som inte kan ta in en tanke och sedan låta den flyga fritt utan jag samlar dom som i en liten ficka som jag kan ta upp. Inte alltid helt medveten om vad jag gör men på något outgrundligt sätt kommer de tillbaka och påminner mig om den känsla jag hade då.
Som jag läste och verkligen fastande för är Som att stå vid ett vägskäl och inte veta om man vågar eller inte veta vad som händer sedan, för tänk om det inte alls blir man som tänk sig?
Eller som att ge en fin komplimang till någon som inte vill ta emot den och få känslan av det man precis sa inte stämmer överens med det man ser, inte enligt mottagaren. Jag tycker det var fint skrivet. Detta är taget ur sitt sammanhang som egentligen kan ha en helt annan innebörd för den som skrev men det betyder inte att jag tycker det var mindre fint. Alla tankar kanske inte är till för att delas men många av dom borde få höras, för ibland behöver vi lätta på massan oavsett om det är något ont eller gott.
Även om dessa meningar är rätt konkreta kan tolkningarna vara många, helt beroende på vad du väljer.
För tidigt
Den tid som under förra året seglade förbi var en helt annan än den vi nu lever i. Atmosfären var på ett helt annat sätt, den bara fanns där runt omkring oss men nu kan man verkligen ta på den.
Det var även ett år sedan jag blev sjuk, vilket inte alls känns rimligt eftersom att det redan har gått ett helt år och jag hinner verkligen inte med. Det var ju så mycket som jag skulle göra innan det blev så här. Men detta är ju också en del av det liv som vi lever, det kanske inte var meningen att hinna med allt det där som jag hade tänkt?
Kroppen känns lika bra som innan jag blev sjuk, en tid som var fin men ändå väldigt jobbig, men en sak är säker och det är att minnet finns kvar och en del av det sitter på min kropp.
Igår var en sån där halvt okej dag, en dag som man bara fördriver. Men fram emot kvällen blev det bättre och jag kunde somna gott och vakna till en ny dag med solsken.
centrum
Vaknade ännu en morgon av en strålande sol som försökte sprida sitt sken mellan gardinerna, vilket gav vackra skuggor längs väggen och taket. Men kan inte stanna för länge utan behöver en tur ute i den vackra kylan. Känns som om tiden har gått ner ett steg och nu är det lite lugnare, hoppas bara att det håller i sig!
snart ska vi vakna i ett paradis.
höstiga dag
Sen tycker jag att vi kan stanna tiden en stund, bara för att hämta andan.
Den som är mycket liten
leker med små förtollade ting som de stora tappat och glömt.
feel like running free
Ships in the night
Dagen har varit helt underbart givande. Fick min promenad och ärendena är gjorda även om det blir några fler imorgon. Började även att skissa upp en ny bild, bara för att se om jag är kapabel att göra självporträtt. Följde även med på lite härlig musikquiz på Harrys (hade fått förfrågan tidigare men av någon anledning glömdes även det bort och fick lite små panik när påminnelsen dök upp, men jag hann och det var bara bra.) med tjejerna, mycket trevligt!! Gör jag gärna om igen. Men en sak är säker och det är att min musikaliska ådra kanske inte riktigt är så bra som den borde.
Edge of the world
Har hunnit med en ca tre timmar lång promenad till och runt staden för att samtidigt göra några ärenden så nu känns det helt okej att sitta inne och njuta av en god måltid för att sedan fortsätta snygga pp rummet. Eller ett rum kanske man inte kallar det för tillfället men här är jag i alla fall.
When i feel to free
Sitter i rummet och njuter av den sista tiden här med alla minnen och doften som blivit en del av rummet från alla de härliga doftljusen. Ett rum att trivas i.
Climbing walls
Slutar egentligen inte att träna det är bara mängden av träning som på något sätt minskas eller ökas lite från och till beroende på händelser runt om kring och denna gång beror det på att jag stukade foten efter en helt underbar joggingrunda runt en av mina banor i värmlands staden.
Men det är bara att köra på även om jag får vara lite mer varsam. Får hoppas att kalmars stigar och vägar inte är lika farliga som värmlands..
"i'm not against the humanbeing i'm just against their cravings"
looking up
Blommorna
Det var en gång
Det var en liten spelevink i butiken idag, en liten pojke på kanske fyra år och stora vakna blå ögon. HEJ! sa han och log. "Jag fick den här (en ask med chokladbollar) av gubben!"
I kassan stod en ung kille och pappan skämdes litegrann.
Opening titles
Recollection
mittenavnovember
Dark blue
Who will fight?
Älskar den där känslan när musiken som spelas från lurarna är så där skönt härlig, så att man bara känner för att gunga med i takten. Stegen upp för den fruktansvärda backen blir då lite lättre, ungefär som när man var liten och någon stackare fick gå bakom och putta på ryggen i någon myskolek om man bortser från den ordentliga träningsvärken som kommer att smyga fram under dagarna i mina ben och rumpa.
Jag kommer fortsätta att gå.
Ray Lamontagne - Hold you in my arms
Angus & julia Stone -The devil's tears
The xx - Heart skipped a beat
Bon inver - Skinny love
Sia - Breathe me
Sometimes
Nya överraskningar kommer ständigt och nya tag måste tas för det blir inte alltid som man har förväntat sig, men då måste man vara hurtig nog att lösa det på något sätt och göra det bästa av situationen.
Ibland kan jag bli så trött på mig själv, speciellt med mina tankegångar att allt kommer lösa sig, som en liten gumma som ser allt ljust i livet och väljer att bortse från det som är jobbigt. I alla fall för att få omgivningen att se från den ljusa sidan. Ibland undrar jag helt enkelt vilken planet jag kommer ifrån, hoppas att det är från den planeten där vi "står med fötterna på jorden".
From this day
Can't Go Back Now
Denna helg kommer att finnas bland mina gömmor av glada minnen, på samma plats som förra årets firande av bland annat födelsedagen. Bland alla de fina minnen som man sparar som i en liten burk eller de små boxarna med läskiga clowner i. Men denna gång är det bara roligt att öppna dessa boxar eller bara helt plötsligt bli överaskad av ett minne som bara dyker upp av något som påminner om händelsen.
in the end, the only steps that matter
are the ones you take all by yourself
year's eleventh month
Idag är ingen vanlig dag
Idag är ingen vanlig dag, det är min och brorsans födelsedag, Hurra, hurra, hurra!
Tomorrow
The unknown
Var på en plats med så mycket energi idag. Energin kan ta väldigt mycket men samtidigt ge så mycket tillbaka. På något underligt vis har det varit en fin dag idag, jag kunde inte ens se dagens gråa väder. Den var egentligen väldigt påtaglig men det fanns så mycket annat att fokusera på. Så mycket och liv och så mycket fint.
Det är alltid lika fint att få prat ut men någon, oavsett vad ämnet är. Vi behöver alla ventilera det som vi bär på, för någon gång kommer det att brista på ett eller annat sätt.
Ibland kanske vi inte har samma kunskap eller kunskapen inte är på samma nivå, men då har man alltid kunskap om något annat som inte den andra har. Så hur vi än vrider och vänder på det kommer man ofta se andras kompetens och fördelar än den egna, men det gäller att vända det man själv har till något positivt. För i slutändan kommer antagligen någon annan finna lärdom det man själv gör, även om det är omedvetna handlingar.
Heartlines
Imorgon ska jag ta tag i mitt liv igen, börja vända tillbaka tiden som senaste tiden gjort att jag vänt på dygnen. Den kreativa sida har om bara så för en kort tid kommit tillbaka, energin är välbehövlig så därför måste träning bli en viktigt del igen. Jobb och det andra viktiga kommer med tiden. Allt har sin tid.
A heart like yours in a time like this
Centrum
Som att ha en liten sparlåga som aldrig vill slockna. På något vis känns det bra att den finns där och dyker upp när man minst anar det, Som den där extra energin som behövs.
Sen är jag väldigt rädd men alla går vi igenom tider då rädslan tar över lite mer än vanligt, det är inga trevliga stunder. Jag vill vara överallt på en och samma gång, känns som om rädslan kommer att göra så jag spricker och sen sitter jag där och måste plocka ihop delarna igen. Vill stå med ena foten på en sida men vet att det behövs mer än bara den andra foten på andra platsen. Det är i dessa stunder som jag hoppas att den där sparlågan är extra stark. Om jag läser av min känsla rätt så är det precis vad denna sparlåga är, extra stark men det gäller att godkänna och släppa fram den. Jag vet att det löser sig i slutändan, men ibland önskar man att tiden kunde hoppa en liten bit så kunskapen kunde vara ett faktum istället för att frågetecken.
Jag trotsar den mörkrädsla som infunnit sig på ett alldeles för krypande sätt, som när man är rädd och varenda muskel är på helspänn. Men jag trotsar mörkrädslan och går ut för att andas, andas av den friska luften som skapas av den kommande kylan.
From This Moment
För det är den delen som återvänder,
med en sådan styrka att den inte går att undvika.
Så minnet vill jag aldrig förlora!
In order to see a rainbow, a little rain must fall.
Daydreamer
Heavy with rain
Musiken svepte med mig bortom rummet och stängde in mig i en liten bubbla. Inget kunde komma innanför, utan tankarna fick göra sitt jobb. Om jag är nöjd är en annan fråga men det känns skönt att blocket har fyllts med ytterligare några sidor av så kallade skapelser. Alla har vi våra stunder.
Min stund var nu.
Light years away
Challenges create strengths
Så nu tar jag vara på varje stund som infinner sig.
Alla bär vi på någon form av ryggsäck som följer oss genom livet, i vått och torrt. Ibland är vi redo och starka nog att prata ut om det förflutna i andra stunder önskar man att det förflutna kunde vara något som kunde glömmas bort. Något som för en del är lätt att genomföra kan vara bland det svåraste för andra. Så man ska inte döma andra så fort. För tänk så många människor man möter genom livet och ibland omedvetet dömer efter första stund och sen visar det sig att det inte alls stämde. Alla bär vi på olika erfarenheter och det är dem som vi ska dela med oss av och nya dörrar kan öppna sig om man bara är mottaglig för det.
"its memory can last a liftime"
I saw the light
Tycker om denna stund, lugnet före stormen. Alla läser vi bilder på olika sätt. Men mina underbara, om ni inte vill att dessa bilder ska vara här är det bara att säga till. Alla behöver vi våran egna tid! Men vi gör det tillsammans!
When The Stars Go Blue
En sång från hjärtat
Men jag är också glad att vi är så många som delar denna smärta, det betyder, som jag nämnt tidigare att vi tillsammans kan hjälpas åt att lyfta upp dig igen som den solstråle du faktiskt var. Denna stund är en liten utfyllnad för det som saknas oss, som för att få bort en del av den smärta som vi nu går och bär på. Jag är bara så ledsen att du inte kunde vara här med oss på det sättet som vi önskar, för att dela med oss av våran kärlek till dig. Det fanns så många minnen som de ville dela med sig av. Så många minnen på bara några år, det är inte alla som lyckas påverka så många i sin omgivning på det sättet som du gjorde. Vart du än varit utmärkte du ut på ett så bra sätt att minnen ständigt skapades.
Det finns många ord som cirkulerar under denna tid men ordet KÄRLEK är den fasta punkten som ingen kan ta ifrån oss. Det var ett vackert farväl, alla kanske inte är redo för detta men det var ändå ett väldigt fint sätt att säga och göra det på.
Det konstverk som vännen hade skapat var så otroligt vackert, det blev en helhet med alla de fina blommorna och ljusen!
Älskad! ♥
True color
Can you paint with all the colors of the wind
Pink lady
Fick denna mugg av min fina mormor för många år sedan, vi fick en alla tre, en var som i sin tur ledde till att de beskrev vilka vi var som små och ärligt talat är vi nog dessa personer fortfarande.
Jag: Den arga med kort stubin men som det (enligt mig själv) går över lika fort.
Bror: Retstickan, hela tiden med glimten i ögat och något lurt på gång.
Syster: Bubblaren, helt enkelt personen som flyger i väg med tankarna.
Skönt att släppa tankarna ibland och låta dom gå tillbaka till en tid långt här ifrån.
