Allting är inte alltid som det brukar vara, det ska inte vara så heller. För alla går vi vidare och hittar nya ting som gör att dagarna går. För på ett eller annat sätt får vi tiden att rulla på. Oavsett vad det nu än är kommer klockan att ticka på och ge oss en liten tidspress, inte alltid som något negativt utan också som något bra, som när tiden helt plötsligt gick mycket fortare än tidigare.

Förändringarna är många och tiden kommer att utvisa vad resultaten av dessa blir. Men små förändringar har skapats. En liten omvandling eller omväxling och det blir något nytt. Som mitt rum, saker som byter platser skapar en annan atmosfär. Med tiden kommer detta studentrum att förflyttas till en studentlägenhet som får en touch av mig. Denna skapande ådra är ivrig på att göra något men månaderna i kalendern ska först få vända några blad. Som allt annat får tiden helt enkelt utvisa vad som kommer att ske.

Trots att det är dagen innan studentlivet sätter igång igen känns det inte riktigt som om den delen av livet ska börja redan nu, utan pausen som har funnits här under sommaren kommer att fortsätter lite till. Men jag vet att det inte riktigt är sant, men inställningen kan för tillfället inte förändras. Viss förberedelse finns, i alla fall den mentala allt annat kommer efter hand och anpassas till den stundande situationen.

Dagen tillära har många saker uträttats!
Har även träffat "gammal bekant" och pratat med min sockertopp som kommer och hälsar på här i kalmar stad under veckan som kommer. Innan sömnen ska välkomnas behövs en lång kvällspromenad i den nuvarande kyligare staden, sen får studentlivet börja igen.

Idag är det precis ett år sedan jag flyttade omkring 400 km från min hemstad, en stad där jag spenderade mina barn – och ungdomsår. För precis ett år sedan var det en fredag och och jag satt inne i ett rum med stora fönster. Vid bordet där jag satt fanns det papper och pennor som räckte för att klara av att skriva färdigt tentan. Den sista salstentan jag gjorde för distanskursen som studerades då. Sedan satte jag mig på cykeln och for hem den korta biten som var kvar. Från natten innan hade jag varit helt uppspelt över allt det nya som skulle ske, utan att riktigt fatta vad det var som jag gjorde. Jag FLYTTADE hemifrån, till en stad som det tar ungefär 6 timmar och resa till om inte lite mer. Men det har varit värt varenda liten resa, var enda sittande mil på bussar, tåg och i bilar! Jag trivs verkligen, som jag sa en annan gång, så finns det så underbara människor här och det är de som förgyller tillvaron lite till!Om man tänker hur fort ett år egentligen är så hinner man ändå med så otroligt mycket! Jämfört med ett helt liv är ett år inte speciellt mycket, men samtidigt en väldigt lång period!

Genom de tiderna som vi har gått igenom har förändringar varit en ständig följeslagare, kanske en skugga som vi inte riktigt kan eller vill se. Men förändringarna finns alltid runt omkring oss! Även jag har förändrats, till viss del kanske jag vet men ändå inte. Finns inte riktigt något jag kan sätt fingret på men det ”känns” som sagt i luften.

Alla erfarenheter sätter sina spår och skapar nya tankesätt hos oss. Vi lär oss ständigt nya ting som gör att vi får en annan syn än den vi hade innan.

Nu sitter jag inne på mitt studentrum och drömmer mig bort till en tid som har varit och önskar ett vi kunde spola tillbaka tiden igen, bara för att få uppleva tiden som noll och etta igen, börja om från början med alla de förväntningarna som man hade. Men nu har studierna hållit på under ett års tid och två år har vi kvar för att sedan se vad som händer med livet.

Denna fredag slutar väldigt fint när den lilla promenaden hem på ungefär en minut vissar en vacker himmel, en nästan stjärnklar himmel. Men värmen är inte som den en gång var. Då vi kunde vandra längs gatorna utan något extra som värmer och se gatan framför oss utan ljuslycktornas hjälp.
Men samtidigt är det denna tid som får mig att vilja mysa ihop och drick te, med vetskap om att man är skyddad från kylan. Med tankar om allt det som har hänt och kommer att hända. En tid då skissblocken tittar fram ur vråarna igen och skapandets tider ännu en gång sätter sin prägel. För hur mycket jag än vill ha kvar sommaren och allt det som hör till, längtar jag ändå till en höst och vinter med fina tider.
Kanske inte ska säga det när augusti månad fortfarande inte har passerat med kunde inte låtabli!

 Ca 11 000 steg, 1 ½ timma senare var vi hemma igen. Eller egentligen efter nästan en hel dag med sightseeing genom staden är vi hemma igen och det blir tillsammans ganska många fler steg och kilometer. Men nu mår kroppen bra igen, efter en seg förkylning som inte riktigt vill "blomma ut"

Min kära broder är på besök under de första dagarna av denna vecka. Riktigt trevligt, nu har i stort sett hela familjen varit på besök i denna fina stad.
införskaffade även en stegräknare idag, en lite billigare variant men fortfarande en stegräknare, därav de uppmärksammade stegen som gick denna sena kväll.

När morgondagen gryr kommer jag ännu en gång att sätta mig på tåget till Kalmar, en härlig stad som ger nya upptäckter nästan varje gång. Ett nytt ställe att se, eller ett gammalt att se från en annan vinkel eller med en annans syn.
Denna helg kommer en stadsfest att ta plats i staden, med början i dag.

Allt händer på en gång, allt och lite till eller så händer ingenting alls.
Tycker att saker och ting kan få dela upp sig ibland, så man kan få en lagom dos av allt. Men istället kommer allt på en gång (även om jag inte är speciellt förvånad, för något ska det alltid vara)och i och med detta jag inte riktigt veta vad man ska göra med alla nya känslor, tankar och nya minnen.
Men jag ska inte klaga, denna minisemester med min underbara vän har varit helt otrolig!
Det jag ville säga från början var helt enkelt att vi har hunnit med så mycket otroligt på så kort tid att jag inte riktigt vet vart jag ska placera allt det nya