If I lose myself

                                                                 I woke up with the sun,
                                       Thought of all of the people, places and things I’ve loved.
 
 
Sitter hemma, det av många hem som är hjärtat av dem alla. Sitter i köket som är hjärtat av huset och får det strålande som solen ännu har kvar att ge genom dom stora fönstren. 
Det här är bara början på många av solskenens dagar. Fick ett svar jag väntat på länge, frågan är bara om detta är just det svaret jag behöver nu, har tiden förändrat frågeställningen? Tiden är väldigt underbar, för den går framåt och på så sätt kan förändringar ske, men ska dessa förändringar ske nu eller ska vi låta tiden ticka ännu lite längre..
 
 

weight of living

Tycker om att se det positiva i det vi lever i. Men sedan så slår människligheten och livet till.
Jag anser mig själv inte leva bland rosa moln, även om det i sig inte skulle vara helt fel, hur som helst är inte det fallet. Livet har sin gilla gång och vi människor lever mitt i det och hur det sedan går till är en helt annan fråga, en privat fråga som ibland kan vara riktigt svår att svara på. Fast varför svara när man kan leva med den, som så mycket annat. Som en ständig kamp att finna svaret genom många delfrågor som tar oss kors och tvärs över kartan.
Något hemskt har hänt en person jag känner och andra kämpar med den styrka som finns inom dem. Så hur vackra dessa rosa moln än är så lever jag inte där uppe, bara väljer att se det från en sida som ger oss möjligheter. Mörkret kommer alltid att finnas där med öppna armar så varför inte kolla upp och se mot strålarna istället. 
 

Happiness

 
Hittade denna och fastnade, som med andra många vackra ord. 
 
Tog en förmiddags tur med sis och njöt av det som föreställer den kommande våren, som ett härligt avbrott och verklighetsgivande perspektiv till gårdagens kväll som hade temat skräck. Förstår fortfarande hur man kan utsätta sig själv för den hemska timman i soffan om och om igen. Fast det fina är trots allt att veta att man inte är helt själv utan fler sitter i precis samma position som en själv. 
Så utan från skuggan och välkomman in färger och ljus är dagens tema. 

Sentimental heart

Har haft en påsk som bara försvann, ena stunden var det jobb som inte verkade ta slut då det alltid fanns en uppgift eller två att genomföra innan det var dags att roa ner sig lite. Sedan kom det lite lugn och ro och en tur till bergen. Två nyfunna vänner som väntade när tåget anlände och många spännande ögonblick passerade på bara några timmar som fösvanna alldeles för fort. Men sedan var det dags att träffa den klantiga men ack så fina vännen och njuta av andra dagens solstrålar. 
RSS 2.0