Längst horisonten har solen gått ner för dagen och lämnat efter sig ett vacker sken, skiftande av en blå himmel och nyanser av orange. Medan dagen går mot sitt slut har jag tagit dagens sista promenad och tankarna tog ännu en gång form i mitt huvud. Tankar som jag inte riktigt kan bli klok på då, känner mig lite splittrad. Samtidigt som jag har en lättnads känsla och känner mig väldigt fri och frisk, om man säger så. Så har jag ändå en klump i magen, en oro som inte vill ge sig och jag bara väntar på att något ska komma i min väg. Men för stunden lever jag med förhoppningar på att denna klump ska försvinna, "att vara en så kallad optimist".
/idamargareta