Molnen färgade för en kortstund tillvaron grå och dämpade därmed alla ljud för att sedan öppna sig och smattrandet från regnet ta över tystnaden när de nådde sitt mål. Själv fann jag tryggheten på balkongen med mina färgglada filtar. Ett lugn som sänkte sig men samtidigt var känslan som ett litet barn när åskan närmade sig och ekade över våra huvuden. Den stunden är nu förbi och kvittret har kommit tillbaka för att sprida ljus och värme då även solen hittar sin väg fram bakom alla molnen.
/Idamargareta