De där morgnarna som man ibland önskade varade lite längre. Just dem var verkligen efterlängtade! Men nu när det finns tid att sova bort så är hela jag inställd på att vakna den tiden som klockan annars började med sin visa om att det nu var dags att kliva upp.
Det känns inte helt okej. Men samtidigt har jag alltid varit en morgonmänniska. Den där i syskonskaran som faktiskt gick upp och inte stressade, allt för mycket. Men när studierna drog igång bestämde sig min kropp för att strejka, den behövde vila. Vilket gjorde att allt blev så fel, kroppen var trött men huvudet vaken eller tvärtom.

Hur som helst ska dessa rutiner ur och in med nya sommarrutiner med härliga morgon eller kvällspromenader. Mår kroppen bra kommer du också att må bra!
Därför blev det en härlig jogging runda på morgonkvisten med kvittrande fåglar och en sol som brände mot rosiga kinder.
/Idamargareta