Ibland kan man börja fundera hur och vad det är som gör att man når den där punkten då det inte längre fungerar som det ska. Vet inte vad som gör att studierna gärna hamnar på -0 i en skala mellan 1 och 10, men det kliar i fingrarna och tankarna bara flyger i väg. Någonstans där ut där fötterna med lite kraft lämnar märken efter mig i de spår och stigar där knän och benhinnor inte tar skada av det hårda underlaget.

Även om det inte går fort fram så är det bara två uppgifter kvar och båda två är redan påbörjade, så därför har fötterna fått den rätten att känna det grusiga underlaget idag. För imorgon kommer det inte vara mycket rörelse trots de antal timmarna som de kommer stå stadigt på marken.
/Idamargareta