Cyklade hem i kvällens mörker som endast kunde lysas upp av gatulampornas sken och till viss del den mörkblå himmelen med dess stjärnor som gav mig ett litet sken bland alla skuggor som föll längs vägen.

Tog mig ännu en gång runt den 5km långa banan men för en gångs skull var detta i en annan stad vilket hade både sina för och nackdelar. Men det kändes riktigt härligt när målgången närmare sig och jag kände att krafterna fortfarande fanns kvar, hade kunnat fortsätta ett par kilometer till. Funderar faktiskt på att anmäla mig till tjejmilen, måste bara hittar ett gäng tjejer som vill följa med mig upp till Stockholm, men det kan inte bli så svårt. Får bara se om jag kommer iväg överhuvudtaget. till att börja med.

Jag skulle vilja säga att tiden inte spelar någon roll när man gör något sånt här, men trots allt så tävlar man, om inte mot sig själv så mot alla andra som springer runt om kring.



Fler härliga bilder kan ni hitta på Emelies blogg! :)
/Idamargareta