Man kan hitta glädjeämnen i sånt man inte trodde fanns, man kan hitta nya vägar att gå och sedan får man hoppas på det bästa. Men allt kommer inte bara att lösa sig utan ibland måste vi ordna upp de där knutarna själva. Även om vi känner oss sådär ensamma som man ibland kan göra, den där känslan av att vara helt ensam på denna plats så behöver inte det betyda att inte någon finns där. På något vis finns tröst där vi minst anar den.

Denna helg kommer att finnas bland mina gömmor av glada minnen, på samma plats som förra årets firande av bland annat födelsedagen. Bland alla de fina minnen som man sparar som i en liten burk eller de små boxarna med läskiga clowner i. Men denna gång är det bara roligt att öppna dessa boxar eller bara helt plötsligt bli överaskad av ett minne som bara dyker upp av något som påminner om händelsen.


in the end, the only steps that matter
are the ones you take all by yourself