Mörkret faller medan jag sitter hemma och myser. Hemma som i hemhemma. Känner mig fortfarande lite splittrad. Far tog en riktig resa med bilen idag, känns fint att han reste denna långa sträcka men det känns inte lika fint att lämna staden som har så många minnen. Som tur är har jag fortfarande riktigt underbara orsaker att komma tillbaka! Men än har jag inte flyttat på "riktigt", än är det bara tillfälligt, fast denna tillfälliga flytt skulle lika gärna kunna vara en långvarig tillfällighet, ingen rolig sådan men det är vad det är.

Imorgon ska jag ta tag i mitt liv igen, börja vända tillbaka tiden som senaste tiden gjort att jag vänt på dygnen. Den kreativa sida har om bara så för en kort tid kommit tillbaka, energin är välbehövlig så därför måste träning bli en viktigt del igen. Jobb och det andra viktiga kommer med tiden. Allt har sin tid.