Till det sista havet min vän

Som att vara utanför man ändå inte. För utanför kan vara och betyda så mycket men denna gång betyder det inte mycket utan bara är utanför, utan massa formuleringar runt omkring. Som en liten värld där allt runt omkring inte riktigt hör till, går in i rutinerna eller bara inte finner någon plats, det är vad som sker. Det finns ett hum, en aning om något lite längre bort men det är längre än vad som kan nås så det kommer att finnas där någonstans dit fingertopparna inte riktigt får tag.
 
Men än så länge är det bara krusningar på vattenytan, som en vacker dag med solsken och bara svala vindar.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0