Vad gör man när den kreativa sidan känns på topp men när det gäller att genomföra alla dessa idéer tar det lite mer stopp än vad tanken gjorde. Det enda man kan göra är att vänta in den rätta stunden och då välkommans allt lite mer och bättre än vad det hade gjort annars. Vad är det man säger, väntan är en dygd? Tror nog att det mer handlar om att bara göra det eller acceptera. Fast kanske mer beroende på.

Glädjen är stor med sitt stora kretslopp, ett lopp av lättnad som aldrig behöver ta slut. Men saknad och väntan är som ett citat av någon annan ur ett annat sammanhang " en blandning mellan gåshud och lyckorus". Mening med lite tvetydigt budskap.