Lever som i en liten bubbla idag. Trots att jag jobbat hela dagen. Från en morgon med det resterande dova morgondiset till den tid då solen slocknar för att låta ljusen sprida sin glöd. Trots den lilla svackan som kom krypande under en stund av dagen och det regn som konstant fallit från himlen så lever jag i en bubbla Utan. Leendet bestod genom hela dagen och grunden har funnits i min kropp hela dagen. Som i ett ständigt lyckorus. Men vad är då anledningen till detta tillstånd? Inget! Det är bara en såndär dag som till och med mitt annars så positiva jag blir överraskad av. Och fint är det. Finare än det lilla rosa rum jag för tillfället lever i.

 

Bara för att det är möjligt.